Ponera att du stöter på ordet älskvärd för första gången. Om du som språkbrukare då försöker bilda dig en uppfattning om dess betydelse utifrån de ingående rötterna ”älsk(a)” och ”värd”, är det lätt att dra slutsatsen att betydelsen är ’värd att älska’. I själva verket betyder älskvärd, vilket kanske redan är bekant, 'vänlig, angenäm att umgås med'.
Nu finns det ett ord som betyder just ’värd att älska’, nämligen älskansvärd. Denna form känns mer logisk när den sätts i relation till ord som fruktansvärd och beundransvärd. Trots detta så klingar ordet älskvärd bättre i mina öron, det är kortare, enklare. Ordet älska väger tungt och ett generöst användande kan förflacka dess betydelse, något som uppenbarligen har hänt i detta fall. Men just här ser jag det inte som ett problem, då ord ofta mister sin ursprungliga innebörd när de ingår i sammansättningar. Kanske är det just att älskvärd kan användas betydligt mer frikostigt i och med sin mildare – men genompositiva – betydelse som jag finner lockande.
Även i språkets tassemarker finns det tankar att tänka och åsikter att … åsikta. Det finns mycket att tycka och någon måste tycka det.
4 kommentarer:
tassemarker?
"Ödslig trakt, vildmark" säger Bonniers svenska ordbok.
Typ Småland då ...
Jag tänkte skriva att du nu är lite väl orättvis mot dina hemtrakter. Men jag insåg att ödslighet och vildmark inte nödvändigtvis har en negativ innebörd. Den positiva ligger lika när till hands, beroende på vilka referensramar man har. Jag skyller min snabba tolkning på att jag är en produkt av vårt urbaniserade samhälle.
Småland ÄR ju trots allt ganska öde ...
Skicka en kommentar